Senast ändrad: 13 april 2017

Olik får vara olik med ”platta” i klassrummet

Skriva med papper och penna, på pekplatta eller ta bilder av det som står på tavlan. Med digitala hjälpmedel kan eleverna på Vallaskolan i Enhörna jobba som det passar dem själva.

Dexter visar att han kan lyssna på sin lärobok och samtidigt se orden på skärmen.

Dexter visar att han kan lyssna på sin lärobok och samtidigt se orden på skärmen.

Dexter går i tvåan. Just nu föredrar han att skriva genom att klicka in en bokstav i taget på pekplattan.

Sen visar han hur det går till att ladda ner en inläst lärobok och lyssna på den i lurarna, samtidigt som orden syns på skärmen. Lyssna. Läsa.

Lite senare berättar Linnea för klassen om sportlovsresan. Hon lägger sin dagbok under en videokamera. Snöbilderna projiceras på en stor smartboard på väggen. Svarta tavlan har ersatts av ”smarta tavlan”.

Källkritik och första april

Det finns en traditionell skrivtavla också, där läraren Cathrine Flemström har beskrivit första april i några meningar. Historiken och betydelsen. Längst ner står det: ”Det är den enda dagen då det är okej att luras. Var källkritisk!”

Barnen i den här tvåan i Vallaskolan i villasamhället Enhörna strax utanför Södertälje är väl som de flesta. Det finns de som sitter som tända ljus, några aktiva som rör sig och pratar med varandra, några blyga, några enstaka som har mer oro i benen.

Här finns ingen specialgrupp för elever i behov av särskilt stöd. Läraren ser det som viktigt att barnen får social träning med de andra. Ett barn som behöver lugnt extrastöd i läsning eller matte kan gå till specialläraren Gertrud Jonsson en stund.

Informationsflod

Gertrud Jonson har varit lärare sedan bildbandens och spritstencilernas tid. Hon har en skrivtavla i sitt rum. Där sitter en massa lappar med viktiga begrepp i senaste läroplanen.

Hon pratar om floden av information som barnen tar emot idag, en enorm ”stoffträngsel”. De flesta barn från lågstadiet och uppåt är uppkopplade, har mejladress, har egna mobiltelefoner och alla disponerar varsin pekplatta i skolan.

‒ De har tillgång till all världens kunskap. Så vad ska de välja? De måste kunna jämföra, analysera, reflektera, kommunicera, argumentera, föreslå tolkningar och värdera fakta.

Framtidsförmåga

Hon kallar dem för framtidsförmågor. Det är tuffa krav på så små människor och alla lär sig i sin takt. Somliga gör, andra läser eller hör.

‒ Olika för olika, sammanfattar Gertrud Jonsson filosofin, och menar att alla kan lära sig om de bara får den tid, det stöd och de hjälpmedel de behöver.

Vallaskolan är mer välutrustad än andra skolor i kommunen. Barnen jobbar på pekplatta och i mobiler, och det finns en uppsjö appar som alla har tillgång till.

- Vi har höjt basnivån för tillgänglighet, lika för alla, säger den entusiastiska specialläraren.

Gertrud Jonsson

Gertrud Jonsson

Appar som pratar

Det finns appar som förvandlar text till tal och tvärt om, och matteprogram som är ”spelifierade” och så roliga att elever laddar ner dem hemma också. Gertrud Jonsson ser de digitala hjälpmedlen som ett smörgåsbord med val för skilda inlärningssätt.

‒ Barn med olika svårigheter, med eller utan diagnos, har stor hjälp av apparna. De får svar direkt. Den som tvingas vänta blir lätt distraherad av något annat och tappar tråden. För barn med dyslexi är pekplattan också ett otroligt bra hjälpmedel.

Föräldrar till ett barn med särskilda behov vill oftare än förr att hen ska få en diagnos, det öppnar för stöd och är inte stigmatiserande som förr. Gertrud Jonsson betonar att funktionsvariationer inte behöver benämnas i klassen, ibland räcker det att säga att något barn behöver ta en paus lite oftare.

En rektor och en speciallärare som jobbade här tidigare byggde upp Södertäljes första skoldatatek just på Vallaskolan. Där kunde lärare fortbilda sig i nya digitala hjälpmedel, låna med sig och prova med barnen.

Den verksamheten ligger på is, men på kommunens utbildningskontor pratar man om att bygga upp något igen som hela kommunen kan ha glädje av, så som det ser ut i många andra kommuner, om än inte alla.

Tips på appar

  • Skoldatateket i Stockholm har gjort en lista på 999 appar. Den kan hittas här.
    999 appar
  • Pappas appar, hemsida från en grupp föräldrar och pedagoger som letar upp, testar och recenserar ”roliga och lärorika appar för barn i olika åldrar”. Tjänsten är kostnadsfri och presenterar sig som oberoende.
    Pappas appar
  • Skolappar.nu är ett annat ideellt initiativ från pedagoger som vill sprida kunskap om bra tillämpningar för skolan.
    Skolappar
  • På Facebook finns grupper som ägnar sig åt dessa frågor, bland annat gruppen Appar för särskolan.

Gertruds favoritappar

Här är några tips från specialläraren Gudrun Jonsson om appar och småprogram som tränar olika färdigheter och kunskaper i skolan.

  • Skolstil ‒ ett enkelt skrivprogram med talsyntes. När bokstaven trycks ner på tangentbordet så hörs bokstavsljudet.
  • Happi och ordtjuven ‒ ”spelifierad” ordträning, hitta orden innan tjuven tar dem.
  • Vektor ‒ en annan spelinspirerad, pedagogisk app, här med en ramberättelse där vi ska rädda djuren från mörkret.
  • Math to the rescue ‒ rädda nödställda med hjälp av matte, ett barnvänligt actionspel där barn kan öva på de fyra räknesätten.

Fakta

SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, ägnar sig bland annat åt att stödja kunskaperna om digitala hjälpmedel i skolorna. Den vägen kan man hitta både skoldatatek, tips om böcker, appar, tekniska hjälpmedel och program, och mycket annat.

spsm.se

I närmare 200 kommuner finns det så kallade skoldatatek som erbjuder stöd och hjälp med att introducera it-stöd i synnerhet för barn med dyslexi, läs- och skrivsvårigheter och barn som behöver hjälp med koncentrationen. På Skoldatatek.se finns en lista över aktiva kommuner.

skoldatatek.se

Dela